Puttes äventyr i blåbärsskogen

Putte gick till skogen med två tomma korgar. Mamma hade namnsdag, och hon skulle få blåbär och lingon. Men hur han än letade hittade han inga bär.

Till sist satte han sig på en stubbe. Då nuddade någon hans ben. En liten gubbe såg upp på honom. ”Jag är blåbärskungen. Följ med, så hjälper jag dig.”

Kungen rörde Putte med sin käpp. Vips blev Putte lika liten som han! Korgarna var alldeles för stora. Två ekorrar kom skuttande och bar bort dem på ryggen.

Nu gick de mellan ormbunkar höga som träd. Blommorna svävade över Puttes huvud. En spindel hälsade artigt. Putte höll kungens hand lite hårdare och hälsade försiktigt tillbaka.

I blåbärslandet hängde runda blå klot bland grenarna. ”Blå äpplen!” utbrast Putte. Kungen log. ”Det är blåbär. De ser stora ut nu när du själv är så liten.”

Vid kungens stuga kom sju blåbärspojkar fram och bugade. ”Vi hjälper dig!” sa de. Ekorrarna hade redan lämnat korgarna där. Nu skulle den ena fyllas med blåbär.

Pojkarna klättrade på kvistarna och räckte bär till varandra. Plopp, plopp, ner i korgen! Putte hjälpte till så gott han kunde. Snart var korgen full ända upp.

Efteråt seglade Putte med pojkarna i en barkbåt med lönnlövssegel. Men han behövde ju lingon också! ”Vi frågar lingonmor”, sa pojkarna. Först tvättade de sina blå händer och munnar.

Åtta möss väntade vid stranden. Putte och de sju pojkarna klättrade upp på varsin rygg. Sedan bar det av genom riset till en ljus glänta med grå mossa.

Utanför en liten hydda satt lingonmor med sina döttrar. De putsade röda lingon tills de glänste. Sedan skulle bären kokas i honung. ”Välkomna!” sa lingonmor när gästerna kom.

Putte berättade om mammas namnsdag. ”Då ska du få lingon också”, sa lingonmor. Flickorna plockade varsamt bland bladen. Bara mogna bär, inga kvistar! Snart var även den andra korgen full.

Nu fanns det tid att leka. Mellan två grenar hängde en gunga av spindelväv. Putte satte sig. Flickorna sjöng och pojkarna gav fart. Hela skogen svajade mjukt omkring honom.

En klocka ringde till mellanmål. Lingonmor bjöd på honungslingon. Putte åt två stora bär och blev alldeles mätt. Sedan tackade han för maten, hjälpen och den härliga gungan.

Möss drog vagnen tillbaka till blåbärskungen. Pojkarna ville att Putte skulle stanna, men det började bli sent. ”Mamma väntar nog”, sa kungen och hjälpte upp bärkorgarna på vagnen.

Putte hann knappt vinka innan allting försvann. Han satt på stubben igen, lika stor som vanligt. Var det en dröm? Bredvid honom stod två korgar, fulla med glänsande bär.

Hemma ställde Putte fram korgarna med blommor och blad omkring. Fina hjälpte honom att skriva ett kort. Mamma blev så glad! Putte log. Vilken märkvärdig väg bären hade tagit hem.